Vad är biodiversitet

Vad är biologisk mångfald
Vad betyder biologisk mångfald? Det låter som många olika sorter av biologiska enheter. Du skall inte skämmas för att du tycker det låter lite luddigt eller svårgripbart. Faktum är att även inom forskarvärlden håller man på att diskutera vad man egentligen menar med begreppet. De flesta kan dock enas att man menar den totala variationen av livsformer: variation inom arter (dvs på genetisk nivå), mellan arter, mellan naturtyper och mellan ekosystem.

Varför skydda biologisk mångfald
Varför skall vi bry oss om biologisk mångfald? Vad spelar det för roll om "några maskar" försvinner, det är väl ända de arter som vi har nytta av som spelar en roll? Det finns flera skäl till varför man bör skydda biologisk mångfald. Här är några som föreslagits:

1. För säkerhets skull: Vi vet inte vilka konsekvenser det får för hela ekosystemen om vi utrotar arter och förstör en del naturtyper. Kanske spelade dessa obetydliga arter i alla fall en viktig roll, som vi ser först när de försvunnit. . Vem kan idag avgöra vilka arter som blir värdefulla eller "värdelösa" för oss i framtiden? När vi utrotat en art kan vi inte få tillbaka den igen. Kanske är det samma sak med en del naturtyper: om vi förstör dem kan de inte komma tillbaka igen.
2. För de "tjänster" de gör oss: Det finns många funktioner som naturen gör, som vi människor drar nytta av, funktioner som vi ofta kanske inte tänker på. Exempel är att ta hand om näringsämnen, att skydda stränder från erosion, att skogar skapar bättre klimat och luft, att växterna förser oss med syre. Allt detta har ett stort värde för oss, och vi vet inte hur effektivt dessa ekosystemtjänster skull fungera om vi utrotade en del arter.
3. För att det är vackert. De flesta av oss tycker om att vara i naturen, och ju mer varierad naturen är desto bättre. Även en liten bit natur (som på en CD-skiva man hängts ut i vattnet!) blir vacker och spännande om man tittar noga på den.
4. För att vi inte har rätt att utrota arter. Livet på jorden är resultatet av utveckling unde flera miljarder år. Vilken rätt har vår art att utrota andra arter, och att hindra andra arter från att fortsätta utvecklas?

Biologisk mångfald i havet
Hittills ha man funnit flest arter på land – de absolut flesta arterna är insekter, och insekter finns knappast alls i havet. Däremot finns i havet den största mångfalden av djur- och växtgrupper, det som kallas stammar (eller fyla på fackspråk).

I Sverige har vi en lång och varierande kust, från brackvattensmiljöerna i bottenviken till de oceaniska förhållandena i Skagerraks djupvatten. Östersjön är världens största brackvattenshav med många unika miljöer. På västkusten finns de flesta av Sveriges kanske 6000 marina djurarter och 2000 marina algarter. När man först ser på djur och växter i havet, slås man av hur annorlunda de är jämfört med djur och växter på land. Många djur i havet är fastsittande – på så sätt liknar de ytligt växterna på land. Djuren kommer dit genom att de har larver som simmar omkring fritt i vattnet – först när de slagit sig ner på en lämplig yta ändrar de form och levnadssätt och blir de där underligt formade djuren vi kan se t.ex. på en klippa i strandkanten.

Biologisk mångfald på en CD-skiva
Larverna hos djur som sitter fastsittande är ständigt på jakt efter nya hårda ytor att sätta sig på. Därför sätter de sig gärna på en CD-skiva som man sätter ner i vattnet. En del organismer vill sitta ljust – de kommer att sätta sig på översidan av CD-skivan. Där sitter förmodligen en blandning av växter (alger) och djur. Andra djur undviker solljus – de sätter sig helst på undersidan av CD-skivan. Här är några exempel på undersökningra man kan göra på CD-skivan:

1. Täckningsgrad
   Hur stor del av ytan är täckt?
   Är det någon skillnad mellan ovansida och undersida i täckningsgrad?
   Är det skillnad på täckningsgrad av alger respektive djur på ovan- och undersidan?
   
   
2. Biologisk mångfald
   Hur många olika sorter av djur och växter kan du hitta på ovan respektive undersidan?
   Är det någon djur eller växtsort som dominerar, eller är de olika arterna ungefär lika vanliga?
   

Hur mäter man mångfald? Anta att du finner 10 arter på en platta, där en art finns i 11 exemplar och de andra i ett exemplar var. På en annan platta finns kanske samma 10 arter, men i två exemplar var? Vilken platta har den högsta mångfalden? Räknar man bara antalet arter är det ju samma 10 arter på de två plattorna, och det finns också 20 individer på vardera plattan. På något sätt tycker nog de flesta ändå att plattan med ungefär lika många av de olika arterna är mer mångformig än den första plattan som helt domineras av den vanliga arten. Det finns många olika sätt att ta hänsyn till hur många arter det finns och hur vanliga de är . Här är ett exempel på en beräkning av ett sådant så kallat index, nämligen det som kallas Shannon-Wiener index (efter de forskare som först föreslog detta). För att kunna räkna ut indexet behöver man veta dels antalet arter, dels hur många individer det finns av varje art för att kunna räkna ut hur stor proportion av alla individier som tillhör en viss art. (man måste dessutom kunna räkna med logaritmer med basen 2). För varje art räknar man ut proportionen multiplicerat med logaritmen för proportionen. Sedan summerar man detta för alla arter och tar bort minutecknet. Ju högre slutsumma, desto högre mångfald enligt detta index. Här kommer vårt CD-exempel:

För CD–platta 1 blir diversitetsindexet alltså 2.42

Låt oss nu räkna ut detta för CD-platta nummer 2:

För CD-platta 2 blir diversitetsindexet 3.32, det vill säga CD-plattan nummer 2 har en högre diversitet enligt detta sätt att räkna.

Om du inte kan identifiera arterna, så kan du naturligtvis använda "typerna" av djur eller växter, så långt du kan identifera dem. Ett bra ställe att läsa mer om marina organismer är på vattenkikaren http://www.vattenkikaren.gu.se. Vill du läsa mer om biologisk mångfald kan du gå till naturvårdsverkets sidor http://smn.environ.se/cbd/.