Show results
Alle områder | » | Vestland | » | Byrkjeland...........................løa | » | 2009-10-29 (arne høyland) |
Bilder
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9c67fb8463/thumb/dsc_0001/600x900.jpg)
Løo vart sett opp her etter utskiftinga ein gang mellom 1860 -1900 .
Me målte ikkje opp løa, men det er gjort gjennom SEFRAK- registreringane til Hordaland Fylkeskommune.
Klikk direkte på bileta for max storleik
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9c7449b108/thumb/dsc_0027/600x900.jpg)
Inne i løo er ein tømra flor med alderdomleg preg, litt av tømmeret er kanskje av nyare dato.
I SEFRAK- registreringane frå 1966 står denne merknaden:
Det er fortald at då Manger kyrkje brann ned, vart resten av tømmeret frå kyrkja sett oppatt som flor.
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9c6e97cab9/thumb/dsc_0022/600x900.jpg)
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9c7028d23a/thumb/dsc_0023/600x900.jpg)
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9c71ab50c7/thumb/dsc_0024/600x900.jpg)
Tømmeret i florsveggane er flatøksa og nova med veksling av rot og toppenden. Tømra er novd med ein type samanføyng som i vårt området vart kalla for
m i d t s t o l n o v.
(Kjelde:Johan Litleskare sine skrifter)
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9e2e204b12/thumb/dsc_0062/600x900.jpg)
Detalj av gamal tømmer, her brukt oppatt som opplengja/avstiving av tømmerveggen i floren, novet er truleg øksa til og av typen midtstolnov.
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4aec02f8cb65f/thumb/dsc_0041/600x900.jpg)
På ein av dei andre tømmerveggane er det og brukt ei gamal tømmer til opplengja. Denne tømra har spor etter "hyvebygging" og ho har ei oval overflate, slik ein kan finna i tømra stovebygningar frå 1700-talet . Jamfør neste bilete.
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4aec030a0c488/thumb/dsc_0042/600x900.jpg)
Same tømra som 7a
Tømra har ei oval overflate, slik ein kan finna i tømra bygningar frå 1700-talet. Årringane syner at emnet er teken av eit tettvakse furutre.
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9c76bc21e2/thumb/dsc_0044/600x900.jpg)
Løo er grindbygd . Lokal tradisjon fortel at noko av materialane i løo skal koma frå ei kyrkja på Manger.
Det me fann i løo som kan skriva seg frå ei kyrkja er ein fint bearbeidd takbjelke eller stavleia som er brukt oppatt som stavleia/sperreleia i løo.
Det er to slike bjelkar i løo, ein på kvar langside og kvar med ei lengd på ca. 12 meter. På eine sida av bjelken som vender inn i rommet, kan me sjå ei fin pynterand, staffelering.
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9c9ac873a2/thumb/dsc_0045/600x900.jpg)
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9c9eca0ccf/thumb/dsc_0050/600x900.jpg)
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9ca124cf56/thumb/dsc_0049/600x900.jpg)
![](/innsendt/bilder/3244/7036/4ae9cce60a181/thumb/dsc_0136/600x900.jpg)
Teikning av Manger gamle kirke, avfotografert bilete frå boka
Norges kirker , Hordaland- Bind 3.
Denne steinkyrkja vart bygd i 1743 etter den som brann ned. Kyrkja vart reven att rundt 1890 i samband med bygging av den nye kyrkja som står på Manger i dag.
Ein teori kan oså vera at dei fine stavleiene i løo kan ha vore stavleier i den gamle steinkyrja på Manger som vart reven i den perioden løa vart bygd.